Trolleriföreställningen

  • warning: Parameter 2 to flowplayer_swftools_flashvars() expected to be a reference, value given in /customers/b/8/d/visacivilkurage.se/httpd.www/includes/module.inc on line 450.
  • : preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /customers/b/8/d/visacivilkurage.se/httpd.www/includes/unicode.inc on line 345.
4 december anordnades ett seminarium i riksdagen om vårt arbetsliv och kränkande särbehandling. Som inledning visades filmen "Trolleriföreställningen" med en frågeställning "Rätten till en bra arbetsmiljö, kan lagen trollas bort?"

 

Psykolog Lars Bagge som under 80 och 90 talet jobbat med professor och mobbningsforskaren Heinz Leymann har en framträdande roll i filmen som förmedlar kunskap om mobbningsprocessens destruktiva följder både för individ arbetsplatser och samhället i stort.

Seminariet och visningen av filmen lade grunden till det nätverk bestående av engagerade riksdagsmän och sakkunniga för att motverka "Vuxenmobbning i arbetslivet".

Ett klipp ur filmen

Trolleriföreställningen
(Klicka för att titta)

I filmen intervjuas två personer som jobbat mycket med den här problematiken, dels överläkare och traumaspecialist Per Borgå som tidigare jobbat som chef för Röda korsets traumaenhet och dels psykolog Lars Bagge som jobbat med den psykosociala arbetsmiljöproblematik under 35 år. De beskriver båda problemet som ett stort folkhälsoproblem. Dessutom medverkar 8 stycken drabbade som kommer från olika offentliga verksamheter runt om i landet. Bl.a. medverkar en lärare vars fru på skolan en dag inte längre orkade med trakasserier och intriger från andra vuxna och katastrofen blev ett faktum när hon i desperation tog sitt eget liv.

 

Enlig forskningen är vården, skolan och kyrkan de som är värst drabbade och de som medverkar i filmen kommer alla från de här sektorerna.

 

För att motverka skeendet och få ett bättre klimat på våra arbetsplatser förstår allt fler att det krävs öppenhet och mod.

Civilkurage är den motkraft som krävs när ett destruktivt grupptryck med krav på tystnad och lojalitet skapas mot en ensam individ. Om arbetsgivaren inte genom praktisk handlingskraft visar att de med kraft motverkar grupptrycket och visar civilkurage fortsätter oron och rädslan.

Forskningen och böckerna visar att det riskerar ske gång på gång inom offentliga förvaltningar i Sverige.

Statsvetaren och professorn Lennart Lundquist gav på slutet av 90-talet ut boken ”Demokratins väktare” (Studentlitteratur 1998) och skriver där om demokratins kris när människor fryses ut istället för att ses som en tillgång när de är kritiska mot det som är fel och gör sin plikt i den offentliga verksamhet.

En nyutkommen bok heter ”När man måste säga ifrån” med undertiteln ”Om kritik och whistleblowing i offentlig förvaltning” (Natur och Kultur 2008) och skriven av bl.a. Sven-Axel Månsson professor i socialt arbete vid Malmö högskola. Titeln är talande och beskriver på liknande sätt hur illa det ofta går för den som uttalar kritik.

Att offentligt anställda väljer att vara tyst istället för att uttala sig om missförhållanden t.om. riskerar sin anställning visas även genom en färsk undersökning som Lärarnas Riksförbund tillsammans med UR Skolfront gjorde i november 2008. Man frågade då om kommunalt anställda lärare vågade citat;

”ventilera kritik offentligt. För den kommunala skolan är motsvarande siffra också förvånande höga 53 procent, trots det grundlagsfästa meddelarskyddet. Anledningen till dessa negativa siffror är rädsla för repressalier från arbetsgivaren.” (se http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readformse)

Om inte civilkurage uppmuntras och destruktiva grupprocesser stoppas tidigt leder det till ekonomiskt slöseri när en hel förvaltning och arbetsplatsernas effektivitet, påverkas negativt. Framförallt skadas engagemang och arbetslust om man ser att kollegor blir orättvist behandlade. Det förorsakar dessutom alltid ett stort mänskligt lidande för alla inblandade.

I filmen trollas den drabbades lagstadgade rätt helt enkelt bort Personerna som drabbas upplever sig då helt rättslösa och tappar sin tillit till samhället.
Filmens budskap är att det är viktigt att problemen lyfts fram och diskuteras med öppenhet i och med att dagens lagstiftning inte förmår skydda individen.

 

Alla politiska partier värnar mänskliga rättigheterna och demokrati. Det ses som en självklarhet, men filmen visar att det inte är lätt att värna individens rätt när allt fler dras in i destruktiva skuldkänslor och grupptryck.